Oslo - The Great Escape

Patrullen:

Redaktionen
Robin
Kalle
Drenner

--

Blir efter noga övervägning ingen längre resumé.

Vägen upp gick bra. Jag och Robin turades om att dra Toyotan framåt. Pesto-Mike&Mike inkräktade bilens bakre regioner. Bilfärdens största skratt bjöd KenyaKarl på i form av sitt CV. "Jag känner att jag är rätt person att leda nationens flygtrafik i framtiden". You go girl!

Övrigt:
Körkort: NEJ


Man kan inte återge Drenners blick när han efter att ha släppat sina väskor i 20minuters blaskregn kommer fram till den nerklottrade porten som skulle bli ingång till hans nya hem.

När vi någon minut senare knackar på en dörr, i brist på begriplig vägbeskrivning från Svensk Norska Föreningen, en våning uppför spiraltrappen och en haschtomte av den högre skolan öppnar och drenner levererar den redan odödliga "är du svensk"? Kunna lika bra frågar "är du på riktigt".

Hittar slutligen rätt dörr och kommer in i en fin studentliknande korridor. Kalle börjar med att märka revir så att ingen misstar sig på att nytt fok är på ingående.

Strange thing is that vi är dom ända som är där. Hursomhelst så går jag och min andra chaffis Robin och loggar in på eminenta http://www.sentrumpensjonat.no/. Då visste vi inte att vi inte skulle återse pensionatet försen dagen efter. Då för att checka ut.

När vi kommer tillbaks till Mike&Mikes lya är det dags att dra igång vår/deras förrsta officella förfesten i Norge. Starten var lite tveksam ska erkännas. Kändes som att vi gjrot inbrott i random hus och satt där och söp. Men det tog sig. Vi drog på musiken och började precis komma igång när vi hör hur en nyckel sätts in i dörrvredet.

Det var Wonny. Eller Ronny. Wonny blev lite av ett antiklimax. Namnet då alltså. Ronny visade sig vara hur supersnäll som helst. 23 år och ursprungligen från Söderhamn. Han och Kalle hade en liknande jobbkarriär visade sig då Ronny jobbade på ett mejeri och Kalle har ju gjoprt en berömd sejour på skånemejerier. Underbart ärt kort kan man väl sammanfattta den med.

Ronny slår sig ner och drar i sig några 50cl tuborg och bjuder på en upphittad baccardi lemon. Robin kämpar med sin Rosita. "Mest alkohol för pengarna" deklararade han stolt ett par gånger! Jag underskattade min dryckesförmåga och hade endast en futtig slatt minttu med mig. Robin räddade mig genom att frikostigt bjuda på sina Harboe Spezial.

Dimman tätnar i takt med att spritförrådet töms och Wonny rekommenderar ett besök på Rett In bar. Öl för 33NOK kan man inte motstå, Ronny hänger på trots att han ska upp halv sex. Vittnar om karaktär.

Efter rätt in fortsatte vi till discodans-karoke stället Trumpet. Robin gjorde vad han gör bäst, och alla hade riktigt trevligt.

Kalles kväll ska vi inte gå in på. Haha! Alltså ja... Haha. Det var för mycket av allt. Men Hylliesports älskar honom honom trots att han skickar sms till min farsa och hintar om att jag skulle vara kola-beroende.

Jag, Mike&Mike ramlar in hos dom vid tre snåret utan en tanke på Sentrum Pensjonat. Bloggen känner viss oro för Robin som kämpar ute alene i den Norska natten. Glad i hågen trillar dock OsloRobin in en halvtimme senare.

Drenner får ett ryck och börjar panikstäda i allrummet där vi förpartat. Vi har tidigare hittat besvis för att folk som inte städar dödas och Drenner känner sig uppenbarligen too young to die. Om han förväntat sig hjälp från sin rumskamrat fick han fel.

Pesto-Kalle ligger i fosterställning och skrattar hejdlöst.

Mike&Mike somnar i sitt rum och jag och Robin tar varsin soffa i allrummet i besittning.

Ingen bakfylla! Helsjukt! Mår faktiskt riktigt bra när jag vaknar.

Vi tar förväl av våra vänner och lämnar dom åt sitt öde. Om bloggen kände viss oro för deras välbefinnande på fredagen efter mötet med Svensk Norska Föreningen, en haschtomte och nedklottrad trappuppgång kändes det nu betydligt bättre.


Jag och Robin sätter av mot Toyotan och utövar lite snöbollskastning. Trots bristen på bakfylla uppvisar vi en oöverträffad oförmåga i att träffa statyn vi siktar på. Och den är fan en rätt stor staty.

Snötäckt landskap nästan ända ner tilll göteborg och vägen är rätt hal och frusen. I höjd med Marsstrand håller jag på att köra ihjäl oss. Senare lunchpausar vi i Wålemark-land och beskådar ortens allsvenska skönhet Skarsjövallen.


Bra stämning och trevligt snack i bilen gör att jag faktiskt inte blir trött trots många timmar i bilen.


Hylliesports önskar: Drenner och Kalle all lycka till i Oslo! Kämpa på pågar! Vi ses snart!

Bildbevis:

 Så här glada var Mike&Mike över att komma till Oslo!

 Fullt gemförbart med Turkiska Föreningen på Möllan

Kalle är helnöjd

 Drenner flashar på SNFs kontor

 Vi tog det säkra före det osäkta och diskade.

 Drenner drömmer sig bort till barndomens Klågerup

 Manlig kärlek. Inga tungar kom till skada vid fotots tagning.

 Robin övergav sin Rosita till förmån för Smirnoff Apple med Apple Sour. Om jag inte misminner mig...

 Gate to Hell

 Ronny och jag

 På  Rett In(n)

 Robin och scteeekan vill ha kjuuubb!

 Var fan fick du pennan ifrån? =)

 Sticker emellan med en fingerboardpark!

 Här njuter Kalle av sviterna efter Robins Klågerupianske avskedshälsning.


 Hejdå-gruppbild 1

 Hejdå.gruppbild 2

 Någonting hände med Robin i Varberg.... =D

 Snö Snö Snö. Robin blir informerad om KGIFs debacle i Eslövs-turneringen.

 Robin och jag intog lunch på pizzerian i Ljungskile. Bredvid låg supporterbutiken!

--

Hylliesports önskar: Drenner och Kalle all lycka till i Oslo! Kämpa på pågar! Vi ses snart!






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0